Agenda 2030: Världen enas för en hållbar framtid

År 2015 enades alla FN:s 193 medlemsländer om en plan för att skapa en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar värld. Idag har de flesta hört talas om denna satsning, vilket är mycket lovande, men vad är egentligen Agenda 2030?

Så här sammanfattar Gunilla Östbergs planen och dess viktigaste punkter:

FN:s mål för hållbar utveckling ska leda världen i en ny hållbar riktning. Från en ohållbar färdriktning med klimatförändringar, extrema väder, plast i haven och en drastiskt minskad biologisk mångfald. De 17 målen, med 169 delmål, spänner över ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Målet är att skapa en mer rättvis, jämställd och säkrare planet där även framtida generationer kan leva ett bra liv.

Världen har bestämt sig. Alla världens länder står bakom FN:s 17 mål i och med det avtal som tecknades i september 2015. Samma år som klimatavtalet tecknades. Målen visar tydligt hur allt hänger ihop, t.ex. hur klimatförändringar är kopplade till fattigdom, tillgång till vatten och biologisk mångfald. Målen ska vägleda länderna att göra prioriteringar, sätta mål och en plan för genomförande. År 2030 ska samtliga mål vara uppnådda.

Att inte ställa om i en hållbar riktning skapar enligt vetenskapen miljöförstöring, sociala orättvisor och stora ekonomiska klyftor med oöverskådliga problem för oss människor. Som recession, flyktingströmmar, extrema väder som omöjliggör jordbruk, massutrotning av arter, krig samt brist på mat och vatten. Problemen har heller inga geografiska gränser utan drabbar oss alla. Så att inte ställa om är inget alternativ – det är ett icke-val.

Vill du lära mer om FN:s mål för hållbar utveckling?

Vill du lära mer om FN:s mål så har du chansen här. Under kategorin ”FN:s Agenda 2030” har jag skrivit om alla de enskilda målen. Jag har försökt göra en tydlig översikt om vart och ett av målen, vad de handlar om och vad vi som konsumenter kan göra för att stödja utvecklingen. Skrolla ned i kategorin så hitta du dem alla.

Du kan säkert hitta många saker som just du kan bidra med. T.ex. genom att köpa grön el och ekologisk mat. Eller att äta mindre kött och det kött du äter bör då vara uppfött på ett hållbart sätt (naturbetat och KRAV-märkt). Vi konsumenter kan visa vad vi vill ha men det stora ansvaret för omställningen ligger på våra politiker och näringslivet. Det är framför allt de senare som bär huvudansvaret för att erbjuda produkter och tjänster som är långsiktigt hållbara.

Sverige är bäst på hållbarhetsmålen – men har ändå mycket kvar att göra

Ett nytt index har tagits fram för att kunna följa utvecklingen i världen. SDG-index, sustainable development goals index, rankar länderna sins emellan för hur väl de uppfyller målen. 2016 rapporterades indexlistan för första gången och överst på listan låg Sverige. Även i 2017 års rankning ligger Sverige överst på listan och vi hade dessutom förbättrat oss något från förra årets resultat (84,5 jämfört med 85,6). Men, som de konstaterar i rapporten, ligger även de bästa länderna långt ifrån det maximala värdet på 100 poäng, så det finns mycket kvar att göra. Sveriges främsta utmaningar är t.ex. utsläpp av växthusgaser (mål 13) från transportsektorn och vår konsumtion (mål 12). Vi har också utmaningar vad gäller ojämlikhet och inkomstklyftor (mål 5 och mål 10).